Gruvöns Bruk Billerud AB

Gruvöns bruk, Grums, omfattar tre massalinjer, sex pappersmaskiner, en bestrykningsmaskin och två flingtorkar för torkning av avsalumassa. Fabriken har en produktionskapacitet på 700 000 ton per år. Ca 1000 personer arbetar vid bruket. Bruket producerar blekt sulfatmassa- och NSSC-massa, vilket används till att tillverka vitt säck- och kraftpapper, fluting och vit liner till wellpapp och avsalumassa.

2002 fick bruket en ny miljödom avseende utsläpp till vatten. Miljödomen innefattar även tillstånd till en produktionshöjning till 840 000 ton/år. Den nya miljödomen avser bl.a. uppsläpp av COD, SÄ, fosfor, kväve och klorat till Vänern. I samband med miljöförhandlinngarna åtog sig bruket att investera i en ny reningsanläggning för processavlopp. Pilotförsök genomfördes under 2003 som senare skulle ligga som grund för dimensioneringen av den nya reningen.

VA-Ingenjörerna AB och Gruvöns Bruk kontraktsform har varit s k partnerskap. Vilket har resulterat i mycket goda arbetsförhållanden och resultat i projektet.

Den biologiska reningen består av en för-sedimentering, biobassäng, eftersedimentering samt en fibersedimentering.

Tub-VVX finns installerade för att hålla rätt temperatur i biobassängerna, blåsmaskiner och luftare för syretillförsel till biobassängerna, och en slamhydrolys-anläggning för föbrukning av bioslam. Den nya externreningen är dimensionerad för att klara följande:

• COD-reduktion minst 65%
• BOD₇ -reduktion minst 90 %
• SÄ-halt utflöde max 30 mg/l
• Totalkväve utflöde max 5 mg/l
• Totalfosfor utflöde max 0,7 mg/l
• Klorat utflöde max 200kg/d

I multibioprocessen delas biobassängen, till skillnad mot en konventionell aktivslaman-läggning, in i flera olika delsteg med olika sammansättning i biobassan. Multibion innefattar totalt sex delsteg; ett biofilmsteg delvis fyllt med ett suspenderat biofilmsmaterial, ett fri-simmarsteg, ett selektorsteg och två seriekopplade aktivslamsteg. Det sjätte steget, returslamluftningen, leds returslam från biosedimenteringen för separat luftning innan det leds till selektorsteget alternativt till aktiv slam 1. Genom att utforma processen med flera zoner erhålles en selektering av olika organismer, i den första zonen dominerar frisimmande bakterier samt bioslam som växer på bärarmaterialet och bildar film. Dessa bakterier konsumerar framför allt äkta eller kollodialt upplöst organsikt material. En del av dessa bakteriearter utsöndrar även enzym som överför fast näring till flytande tillgänglig näring.

Anläggningen togs i drift maj 2006 och beräknas vara intrimmad och klar hösten 2006.