Case Studies

Allmänt

Hallsbergs avloppsreningsverk togs ursprungligen i drift 1963. Avloppsrenings- verket tar emot och behandlar avloppsvatten från Hallsberg och Östansjö samhällen samt från kommunens samtliga enskilda brunnar och slutna tankar.

Anläggningen är dimensionerad för 15 000 pe. Avloppsreningsverkets behandlingssteg består av mekanisk rening med rensgaller, biologisk rening med kvävereduktion samt kemisk rening genom förfällning och simultanfällning.

Slambehandlingen utgörs av förtjockning, rötning i rötkammare samt avvattning i centrifug. Avvattnat slam mellanlagras på utvändig platta innan borttransport.

Recipient för det renade avloppsvattnet är Ralaån.

Projektbeskrivning

För att optimera och energieffektivisera Hallsbergs avloppsreningsverk genomförde VA-Ingenjörerna AB en förstudie under 2009. Denna resulterade i ombyggnad av anläggningen i 2 st. etapper.

I etapp-1 genomfördes en övergång till termofil rötning d.v.s. rötning vid 50-55°C istället för som tidigare mesofil rötning vid 37°C. Detta gjordes för att kunna öka belastningen på rötkammarna, erhålla en driftsäkrare rötningsprocess samt ha en möjlighet att erhålla ett slam som uppfyller framtida hygieniseringskrav (s.k. A-klassat slam). De åtgärder som utfördes var bl.a. installation av ny slamvärmeväxlare.

I etapp-2 genomfördes en rad åtgärder för att energieffektivisera anläggningen, bl.a. installation/uppförande av följande;

• gasmotor för el- och värmeproduktion i ett nytt rum (befntlig spolhall)
• elpanna som spetsvärme
• gasklocka för utjämning av gas
• värmeåtervinning på frånluften i bassänghall
• nytt tilluftsaggregat i bassänghall
• separat externslamlager för möjlighet till att röta allt externt slam
• mekanisk omrörare i externslamlager
• värmeåtervinning ur rötat slam genom cirkulationspumpning via värmeväxlare.

Gasmotordrift - process

Producerad rötgas tas ut i rötkammartopparna och leds via säkerhets- och processutrustning i gasrum till en (ny) gasklocka för utjämning och lagring av gasen. Gasen leds sedan åter till gasrummet för att därefter ledas till (ny) gasmotor. Gasmotorn är placerad i ett separat rum i bassängbyggnad (i f.d. spolhall).

- Det här är både en miljöbesparing och en pengabesparing, konstaterar Niklas Hasselwander. Reningsverket beräknas producera omkring hälften av reningsverkets årliga elbehov. Eftersom det räknas som miljövänlig elproduktion får renings-verket också ett miljöcertifkat,ett bidrag på 30 öre för varje producerad kilowattimme.

I rötkammarbyggnadens källare finns nya kondenskärl för samtliga gasledningar i mark. Gasmotorn producerar el och värme. Producerad el förbrukas på verket men systemet är inkopplat på elnätet så att eventuellt överskott kan säljas.

Producerad värme från gasmotorn tas tillvara via värmeväxlare och är inkopplat på anläggningens högtemperatursystem för uppvärmning av slam och lokaler. Vid driftstopp på gasmotorn går be鄀ntlig gaspanna in och använder gasen för produktion av värme. En ny elpanna placerad i gasmotorrum tillför spetsvärme vid behov.